To charge a battery

För bara en halvtimme sen avslutade jag den värsta intervjun jag någonsin gjort. Värsta, i den bemärkelse att jag inte hade huvudet, orden eller kamerabatterierna med mig alls. NOTE TO SELF: 1) ät aldrig precis före en intervju (hjärncellerna flyttar ner till magen för att bearbeta pasta), 2) se till att kamerabatterierna är laddade så att det är möjligt att ta mer än ett suddigt foto.

Happy in grey

Jag känner mig tvekande över en del av vardagen. Ibland kan jag tvivla på att man finner rätt. Jag borde samla mina tankar och spinna en tråd av funderingar och värderingar. Att hitta rätt borde vara att hitta den röda tråden. Ibland kan jag känna mig kräsen, men allt som oftast tar (snus)förnuftet över och tillbaka är jag på avstampet till Vardagen. Ställa sig in i ledet och nicka.

Just nu läser jag ytterligare en av Murakamis böcker. En del rader är skrämmande slående. Så slående att jag vill markera meningarna med en permanent penna. Jag skulle kunna riva ut en sida här, en sida där och sätta upp på väggen med häftstift. Hur kan man slå huvudet så på spiken?

Förändring, förändring. Finns det bakom nästa årstidsskifte? Finns det bakom nästa krök?

Southern comfort

Hoppas.
Innerligt.
På.
Besök.
Från.
Norr.

Whales are warm blooded and have a skeleton similar to our own

An army of dancing puppets

Inser att det var evigheter sen jag skrev sist. Sitter med gårdagens intervju men orden flyter inte riktigt som de brukade. Färdigheten försvann kanske lite med övningen. Men även om orden är som bortblåsta för stunden har jag en känsla av att kommande tidens kontinuitet med textskapande kommer att mana mig framåt. I alla fall vidare.

Jag fick en skiva häromdagen. Jag gottar mig både åt det kanske snyggaste omslaget någonsin och den isländska folktronican samtidigt.

Kan knappt vänta på vad som komma skall.

20 Hz

Om 10 minuter är M hemma.
Vi har 55 mil framför oss.
Borde vara framme vid 23.
Kommer hem om 6-7 dagar.

Dagens pryttel

Prynadsfåglar,
köpta för 15 kronor på secondhand i Jönköping.

III

Tre dagar sedan rutiner med morgontåg, överfyllt skrivbord och att torka en, två eller tre svettdroppar från pannan. Inga deadlines, ingen press.

Än så länge känns det som jag, efter över ett helt års nästan oavbrutet arbetande, har tagit semester. Jag har årstiden och sommarmånaderna på min sida. Försöker inte att stressa över att vara utan jobb. Inget ont som inte har något gott med sig, tänker jag.

Till att börja med ska jag försöka blåsa nytt liv i gamla projekt och försöka påbörja nya. Jag har bestämt mig för att ta vara på dagarna, på sommaren. För förr eller senare är det 9-till-5-liv igen.

Andas ut och påbörjar det nya.

You've done it again, Virginia

Sitter i ett mörkt kök, dricker apelsinjuice och upptäcker nytt på Spotify. Framför mig har jag en post-it: "J tipsar". Lyssnar närmare på Bat for lashes, men återkommer till The National - You've done it again, Virginia. Vill på konsert. Vill lyssna på bra musik sena sommarnätter.

What if I had a little liqueur

Den passerade veckan har varit höst. I flera bemärkelser. Te och sträckläsning, det kallar jag höst. För att fira solens återkomst har jag målat naglarna i korall/orange. Trots att det fortfarande ser aningens mörkt ut - om ett par veckor står jag utan vardagsrutiner - tänker jag inte låta sommarmånaderna gå förlorade i apati. På så vis blir det inte höst igen. Inte som det var 07. Jag ska se till att ha mycket mer att uträtta än så. För nu är det sommar. Jag inväntar solljuset.

Kryptiskt från kontoret

Saker händer, saker rör på sig. Turbulent, skulle jag vilja kalla det. Men jag är fortfarande vid gott mod och ser framåt med nyfikenhet och en gnutta hopp.

Att ta Siesta i Stockholm

Tar just nu en päron-/vaniljkesopaus och kollar upp tågbiljetter. Helgens festivalplaner gjorde igår en tvärvändning och förvandlades till en Stockholmshelg (med samma sällskap + 1), så nu gäller det att koordinera biljetter till mig och M, kattvakt m.m. Ber till biljettgudarna att priserna inte stigit, eller platserna tagit slut i eftermiddag. Med en glömd plånbok blir inga affärer gjorda.

Så, Stockholm till helgen it is. Förena nytta med nöje, slå två flugor i en smäll. Storstan med M & J, toppen!

Everyone needs a little ice cream

Jag är inte helt säker på att big pack-grönt nagellacka är min grej, trots att det är köpt i Miami och färgen påminner mig om sommardagar hos farmor när jag var 6.

Salt 'n peppa'

Skriver några ansökningar hit och dit och lyssnar på Jenny Wilson. Min relation till Jenny W har nog sedan första skivan varit ganska trevande. Det var jag som under radiosändingarna i Jönköping la in Let my shoes lead me forward på playlisten, men mycket mer än så blev det inte. Men jag säger bara Pass me the salt från senaste skivan Hardships! - så distinkt, intressant sound! Jag tror banne mig J.W har satt ner foten lite mer bestämt, och bestämt är att Hardships! kommer att ta en del utrymme på iPoden i vår.

(bild lånad från Luger)

It turns out ants, like humans, are true farmers. The only difference is that ants are farming fungus.

Jag känner mig som en flitig myra idag, men ser ändå fram emot att sätta mig på tåget hem och slå upp Kafka på stranden. M ska möta upp mig för att hämta hem den inropade spegeln från helgens auktion. Måtten var något mindre än jag trodde, men den blir nog fin ändå.

Tåg, bok och hem. Snart snart.

Allt utom Piggelin

Det regnar ute och jag är obeskrivligt trött. Vill egentligen bara hem och sova. Önskar att jag hade orkat att ta mig till Lilla Rosteriet för att köpa te. Kommer aldrig att glömma det där Sultan-någonting-teet som smakade Piggelin.

Glömde nämna att jag köpte med mig en massa bra produkter från Redken och i.D på andra sidan Atlanten. Lycklig i hjärtat, då prislapparna bara var en bråkdel av vad de är i Sverige. Tur att jag har en bra frisör som skriver shoppinglistor till mig över produkter mitt hår kan tänkas behöva.

The Turnpike through the sun state

Hur sammanfattar man en semester med så fantastiskt många nya intryck att huvudet fortfarande snurrar? Det var nog redan på Pirates of the Caribbean-turen på Disney World som vi enades om att inga ord skulle kunna ge en rättvist beskriven bild av varken åkattraktioner eller upplevelser.

Nu har jag i alla fall sett en liten del av USA, och kanske på bästa sätt; genom milslånga bilfärder någonstans mellan Miami och Orlando. Orter, vägtullar, service plazas och det mesta som nåddes av Florida's Turnpike hette någonting med sun, palm, orange eller beach. Förvånades över hur bra jag trivdes i över 35°.

Miami skulle närmast kunna beskrivas med ord som; lyxbilar, hiphop och art deco - jag har aldrig sett eller upplevt något liknande. Det konstaterade jag bland annat en kväll när vi beställde varsin färgglad drink som gjorde mig orimligt berusad av ett halvt glas. Trodde på allvar att någon hade lagt i något pulver/piller (servitrisen förklarade att det inte var så många som gillade drinken eftersom den var för stark med tre sorters rom i).

Som sagt, för många intryck för en fullvärdig redogörelse. Summan är ändå att resan får 10/10 stjärnor. Bildbevis kanske dyker upp vid ett senare tillfälle.

Miami mice

Synd är att jag inte längre hittar mitt rosa Miami Mice-linne som jag köpte på Loppan för säkert sju år sedan. För om en stund knäpper jag ihop resväskan och åker mot Köpenhamn med världens bästa. Och om sisådär 15 timmar lyfter planet mot Miami. s e m e s t e r! Miami nästa alltså.

Au revoir!

I have cut my own hair since I was 9. I am 63 now.

Klipptid inbokad i eftermiddag. Äntligen. Det känns liksom lyxigt att gå till frisören, bli ompysslad en och en halv timme (jo, det tar tid att platta ett tjockt, lockigt hår) och senare gå därifrån med knivskarpa avslut på hårtestarna. Fint.

På andra sidan väggen pratas det om Berlin som ett "big adventure". Jag håller fullständigt med.

Vampire weekend

En bra början på helgen är ett glas rött och Låt den rätte komma in. Nu går jag och lägger mig för att samla krafter till morgondagen då det mesta ska fixas och trixas med inför kommande resa. God natt.