Att ta Siesta i Stockholm

Tar just nu en päron-/vaniljkesopaus och kollar upp tågbiljetter. Helgens festivalplaner gjorde igår en tvärvändning och förvandlades till en Stockholmshelg (med samma sällskap + 1), så nu gäller det att koordinera biljetter till mig och M, kattvakt m.m. Ber till biljettgudarna att priserna inte stigit, eller platserna tagit slut i eftermiddag. Med en glömd plånbok blir inga affärer gjorda.

Så, Stockholm till helgen it is. Förena nytta med nöje, slå två flugor i en smäll. Storstan med M & J, toppen!

Everyone needs a little ice cream

Jag är inte helt säker på att big pack-grönt nagellacka är min grej, trots att det är köpt i Miami och färgen påminner mig om sommardagar hos farmor när jag var 6.

Salt 'n peppa'

Skriver några ansökningar hit och dit och lyssnar på Jenny Wilson. Min relation till Jenny W har nog sedan första skivan varit ganska trevande. Det var jag som under radiosändingarna i Jönköping la in Let my shoes lead me forward på playlisten, men mycket mer än så blev det inte. Men jag säger bara Pass me the salt från senaste skivan Hardships! - så distinkt, intressant sound! Jag tror banne mig J.W har satt ner foten lite mer bestämt, och bestämt är att Hardships! kommer att ta en del utrymme på iPoden i vår.

(bild lånad från Luger)

It turns out ants, like humans, are true farmers. The only difference is that ants are farming fungus.

Jag känner mig som en flitig myra idag, men ser ändå fram emot att sätta mig på tåget hem och slå upp Kafka på stranden. M ska möta upp mig för att hämta hem den inropade spegeln från helgens auktion. Måtten var något mindre än jag trodde, men den blir nog fin ändå.

Tåg, bok och hem. Snart snart.

Allt utom Piggelin

Det regnar ute och jag är obeskrivligt trött. Vill egentligen bara hem och sova. Önskar att jag hade orkat att ta mig till Lilla Rosteriet för att köpa te. Kommer aldrig att glömma det där Sultan-någonting-teet som smakade Piggelin.

Glömde nämna att jag köpte med mig en massa bra produkter från Redken och i.D på andra sidan Atlanten. Lycklig i hjärtat, då prislapparna bara var en bråkdel av vad de är i Sverige. Tur att jag har en bra frisör som skriver shoppinglistor till mig över produkter mitt hår kan tänkas behöva.

The Turnpike through the sun state

Hur sammanfattar man en semester med så fantastiskt många nya intryck att huvudet fortfarande snurrar? Det var nog redan på Pirates of the Caribbean-turen på Disney World som vi enades om att inga ord skulle kunna ge en rättvist beskriven bild av varken åkattraktioner eller upplevelser.

Nu har jag i alla fall sett en liten del av USA, och kanske på bästa sätt; genom milslånga bilfärder någonstans mellan Miami och Orlando. Orter, vägtullar, service plazas och det mesta som nåddes av Florida's Turnpike hette någonting med sun, palm, orange eller beach. Förvånades över hur bra jag trivdes i över 35°.

Miami skulle närmast kunna beskrivas med ord som; lyxbilar, hiphop och art deco - jag har aldrig sett eller upplevt något liknande. Det konstaterade jag bland annat en kväll när vi beställde varsin färgglad drink som gjorde mig orimligt berusad av ett halvt glas. Trodde på allvar att någon hade lagt i något pulver/piller (servitrisen förklarade att det inte var så många som gillade drinken eftersom den var för stark med tre sorters rom i).

Som sagt, för många intryck för en fullvärdig redogörelse. Summan är ändå att resan får 10/10 stjärnor. Bildbevis kanske dyker upp vid ett senare tillfälle.