Fredag är bästa dagen (FRIDAY I'M IN LOVE). Då har man hela helgen framför sig. Och efter helgen skriver vi papper för lägenheten. Så himla skönt. Nu ser jag fram emot eftermiddagen då M kommer hem. Jag kan inte annat än att säga att jag är trött på "ledigheten", men att dela den med den bästa över en helg är fortfarande något av det finaste. Någon gång i nästa vecka hoppas jag också att M vill åka till Tapetorama i Malmö och titta på tapeter. Pappa ska titta hur väggarna ser ut i lägenheten och se om det är möjligt att göra en fondvägg med tapet i sovrummet. Annars kanske det blir i vardagsrummet. Gud, vad jag längtar efter ett eget liv och ett eget boende igen. Det ska bli SÅ skönt.

Nu har jag skrivit och skickat brev till K som är i Estland. Det är en bedrift, att jag fick det skrivet och skickat på samma gång. Andra saker går det inte så fort med - jag måste rycka upp mig. Jag har arbetet att plocka fram igen (vilket jag gör så fort jag avslutat det här).

Annars har jag träffat V över en fika igår och imorgon (NÄR jag har ordnat allt som krävs!) ska jag träffa B. Jag saknar J och på lördag är det marknad och tillhörande fika hemma hos mamma. Jag trivs i nya frisyren and that's all for now.

Just nu är det bara den här tjejen som gäller.

22/10 13.00 Klipp + färg

Äntligen. Men jag är lite nervös, för jag vet inte exakt vad jag ska göra. Tips?

Det mesta går lite på halvfart. Men idag har jag i alla fall tvättat några maskiner, förberett intervju med Lowe, lagat mat och svarat i telefonen nu när pappa är borta. Jag trodde inte att det skulle vara så klurigt att svara på alla frågor, boka beställningar och annat. Jag har praktiskt taget tagit över företaget i tio dagar. Nåja, skönt att göra lite nytta i alla fall. Och på tal om att göra nytta är det på tiden att jag sätter mig på motionscykeln igen. Nu struntar jag i en rivig hals. Den har trots allt blivit bättre.

Nu har jag fått ett glatt besked om oväntade extrapengar samt att jag har bevittnat Jojje Jönsson göra den värsta versionen av Alphavilles Forever young.

Nu har jag fått klartecken på att betygen från Berlin ÄNTLIGEN har kommit. Nu ligger bollen helt hos mig och det är bäst att jag lägger på ett kol med kompletteringen så jag kan få ut min examen. Jag får nog helt enkelt sätta en deadline för mig själv så att det blir färdigt. En sten har i alla fall lättat nu när betygen är på rätt ställe.

Ute regnar det och är grått. Jag hoppas på en fika med C i eftermiddag på något mysigt fik och får nog inviga stövlarna jag fick av M på samma gång. Annars saknar jag att umgås med J och längtar till flytten.

Nedräkningen börjar. Om tretton dagar har vi nycklarna till lägenheten. Det känns ganska overkligt men det ska bli otroligt skönt att komma till något eget igen. Däremot kommer det nog att ta lite extra tid innan vi verkligen flyttar in, eftersom vi har tänkt att måla om två rum och eventuellt måla ett golv. Stora frågetecknet är dock om det blir en fondvägg i sovrummet eller vardagsrummet (i så fall med någon lite udda och fin tapet - jag är otroligt trött på räta, släta och enfärgade fondväggar). I sovrummet tänker jag mig något romantiskt men kombinerat med något mer manligt/ruffigt - inte sådär puttenuttigt. Gärna gammalt och nytt. Någon som vet vad jag menar? Eller någon som rentav har tips eller en inspirationsbild sådär i bakfickan?

Idag hittade jag och M en massa fina bilder på pappa.
Jag kunde inte hålla mig från att lägga upp dem här.
Pappi <3

Idag har jag:
1. Jobbat med SPSS
2. Sett reprisen Days of our lives
3. Sett ordinarie Days of our lives
4. Lagat mat
5. Bakat tigerkaka
(snart)
6. Tränat

Tecken på att jag behöver ett jobb?!

Jag fick ett fint meddelande på MySpace. Ganska precis vad jag behövde.

Thanks for your support and don't be sad not being in Berlin - it's getting grey and rainy now, fall + winter are coming for real and people get in a bad mood and grumpy, so ...!

All the best,
Marit

OH BERLIN, WIE WEIT AB BIST DU VON EINER WIRKLICHEN HAUPTSTADT?

precis det skålade vi för på V:s inflyttningsfest. de senaste veckorna har jag bara haft berlin i huvudet. jag kan inte släppa det alls. jag vet inte om det beror på att vi fortfarande är inneboende, eller det faktum att jag är utan jobb. är det vardagens tristess som äter upp mig och får mig att längta bort? jag ser fram emot att snart flytta (det handlar bara om tre veckor) och hoppas att allt känns bättre, att den längtan lägger sig. jag känner mig hopplöst understimulerad och kan knappt ta mig för det jag måste (skolgrejer), men söker jobb och hoppas på det bästa. tills vidare söker jag ny musik (helst från berlin?!) på myspace och försöker att rätta in mig i ledet för att finna ro i vardagen, HA-HA.

Hittade äntligen halsbandshänget igen som J har gjort. Jag blir så glad när jag ser den lilla jordgubben, nyckeln, melonen och hjärtat - det är så träffande.

Igår var M och jag på utställning på Dunkers tillsammans med V och A. Det var V som hade sett att utställningen skulle vara och jag hade inte riktigt koll på vad det skulle vara. Det visade sig vara en fotoutställning om Sebbe som gick bort som 16-åring på grund av tjocktarmscancer. Det var fint men ändå så hemskt att se bilderna. Fint för att familjens kärlek lyste så klart igenom fotopapret och hemskt att se en tonårskille vrida sig i smärtor samtidigt som han bara önskar att få dö. Det kändes jobbigt och så nära på något sätt. 2007 har hittills varit ett turbulent år och så mycket har hänt. Jag kunde inte låta bli att tänka på C som faktiskt gick bort, på mamma som blev sjuk (men som mår bra nu), farmor och mycket annat. Jag har nog inte tidigare varit på en utställning eller sett bilder som påverkat mig så mycket som den igår. I en av pärmarna som låg där med samlade artiklar var det någon som i en artikel menade att en text kan man sluta läsa om man vill, men ser man en bild kan man på något sätt inte värja sig emot. Jag förstår precis vad han menar.